Jättekonstigt här. Jag skrev ett svar för flera veckor sedan men den verkar inte finnas kvar. Har du läst den Yvonne? Det var ett ganska långt svar vad gäller båda mina allergibarn och deras olika frekvens av uppföljning.

Tack, ska jag testa! :)

Just vårdbidrag når förändringar nu från jan 2019. Den utgår och ersätts av 2 nya typer av bidrag, omvårdnadsbidrag och bidrag för merkostnad tror jag det skulle heta (Försäkringskassan har väl aktuell information). Och tyvärr tar ju FK enbart hänsyn till själva allergikerns situation, inte hushållets totala situation om det gäller specialkost för ett helt hushåll kopplat till en allergiker o.s.v. Det är iaf min erfarenhet. Men helt klart ett bra tips i sammanhanget.

Tack för mycket bra input Sara. Ja, som du skriver så är tydlighet för alla det viktigaste. Har vänner vars barn har diabetes och det är ju samma som gäller där. Kan dock uppleva att de slipper bli ifrågasatta på samma vis som man kan bli som allergiker. Mne ju fler vi är som jobbar på tydlighet destu bättre för alla med allergi. :)

Nej, klurigt vid alla former av kroniska sjukdomar som kräver anpassning. El så är det inga problem för bra arbetsgivare, hoppas iaf.

Kan ju iof lika gärna göra glutenfritt så har jag säkrat att det finns fikabröd när kompis med celiaki kommer på besök (och minskar ner baktillfälle :) )
Också lite kul att testa och se hur det blir.

Har du erfarenhet av vårdbidrag för ökade kostnader pga allergi? Läste om det i Allergia. https://www.allergia.se/svart-fa-vardbidrag-for-merkostnader-vid-matallergi/

Här hittar man info https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/omdittbarnharen_funktionsnedsattning/vardbidrag

Xanthangummi är ett bindemedel/stabiliseringsmedel/förtjockningsmedel som ger väldigt bra effekt när man utesluter gluten och därmed dess egenskaper. Xanthan kan utvinnas ur vete, majs eller soja och vi använder p.g.a. andra allergier den utvunnen ur majs. Vi handlar på nätet men det går även att handla i dom flesta välsorterade livsmedelsbutiker på den glutenfria hyllan. Många färdiga mjölmixer innehåller redan xanthan (eller fiberhusk alternativt guarnkärnmjöl som har liknande, men enligt mig inte riktigt lika bra egenskaper)

Ja du. VI äter ju fritt från så oerhört mycket mer än "bara" mjölk och ägg så jag har tyvärr inget favoritrecept med dessa inskränkningar. Mitt favoritrecept är även glutenfritt och fritt från mycket annat också. Men genom en snabb googling ser jag att flera stora breda märken har bra recept. Ex. ICA. Sen vet jag också att Karolina Tegelaar (Kakboken utan ägg och mjölk) har oerhört många bra mjölk- och äggfria recept, kanske du som kan använda vete kan kolla in där?

Alltså tydlighet och ärlighet är väl mina ledord. Jag informerar och utbildar vår omgivning. Jag berättar skillnaden på "lite allergi" och ALLERGI, jag förklarar framförallt hur allergi kan yttra sig, vad det finns för ytterligheter, men jag lägger stor vikt på hur det faktiskt står till för oss. Jag ger inte utrymme för tolkningar eller missuppfattningar. Jag själv har ju ex. 2 allergiska barn av 3 där den enes allergi skiljer STORT från den andres, både i mängder och allvarlighetsgrad. Jag är tydlig. Tydlig betyder per automatik inte avskräckande. I tydlighet innefattas både ex. vad som är viktigt för att det INTE ska bli fel men också i hur man ser till att det med största säkerhet kommer att gå BRA. "Udda" ser jag inte som någonting dåligt, alla är vi ju olika och någonstans har jag helt klart fått acceptera att vårt liv och vår sons (framförallt) livssituation är allt annat än "vanlig", det är som det är och vi får leva med det. Men vi ser till att vara tydliga mot vår son och vår omgivning vad som fungerar och vad som inte fungerar. Vår son kan ex. inte leka borta hos folk, det är jag ärlig med -både mot honom och andra. Tyvärr blir han därför ex. inte bjuden på alla kalas, för det går bara inte, inte ens hos vissa nära vänner. Däremot är vi noga med att bjuda in till lek hos oss och ute, vi visar hur det går och ATT det går. Någonstans har både vi, sonen och hans vänner (samt deras föräldrar) lärt sig vad som gäller och jag upplever med det att få bagatelliserar och få är egentligen rädda, dom vet ju precis vad som gäller. Sen finns det absolut folk som inte riktigt "trott" på oss eller kanske helt ärligt inte "brytt sig", d.v.s. inte ex. respekterat en del förhållningsregler, och sådana personer har vi helt enkelt fått sålla bort. Visst kan det smärta en del om man jämför med det "vanliga" livet men jag tror mer på att vara glad för det man har och kan än för det man inte har och inte kan. Att dela upplevelser och vänskap med folk i liknande situation kan jag därtill därför också verkligen rekommendera. Då är man plötsligt absolut inte ensam. Jag tror det är likadant med behovet av igenkänning för barn (och vuxna) oavsett diagnoser eller funktionsnedsättningar. Så, att hitta andra allergifamiljer och kanske t.o.m. delta på allergiläger?