En webbtjänst för dig som vill diskutera
och lära dig mer om allergisjukdomar.

AllergiSmart i tre steg
Nytt på AllergiSmart
Gå in på AllergiSmart för att läsa information från pålitliga och intressanta källor.
AllergiSmart-kurs
Ta kursen för att tänka till kring hur du hanterar utmaningar med allergisjukdom och bli mer allergismart.
Forum
Dela erfarenheter, tips och idéer med andra som är i liknande situation som du är.

Med AllergiSmart kan du lära dig mer om och
utbyta erfarenheter om exempelvis

Astma
Eksem
Geting- och biallergi
Kvalster
Laktosintolerans
Pälsdjursallergi
Pollenallergi
Rökning
Växter

Skapa profil för att

  • Kunna delta i och starta upp forum
  • Anpassa ditt informationsflöde

Senaste inläggen om allergisjukdom

Astma- och Allergiförbundet - 17 november 2018

Youtubeklipp. Vad göra vid fukt eller mögel i skola?

Vad kan man göra om tror att det är fukt- eller mögelskador på skolan där ens barn går? Marie-Louise Luther, ombudsman på Astma- och allergiförbundet, ger tips.
Barn/ungdom
Astma- och Allergiförbundet - 17 november 2018

Kunskapssammanställning om SHR

Ladda ner vetenskapliga kunskapssammanställningen där doftöverkänslighet/SHR belyses ur olika aspekter. Framtagen av Astma- och Allergiförbundet.
Doftöverkänslighet
Astma- och Allergiförbundet - 16 november 2018

Södergården är Sveriges bästa vandrarhem

Inlägget Södergården är Sveriges bästa vandrarhem dök först upp på Astma- och Allergiförbundet.
Astma
16 november 2018

Rättigheter och lagstöd om allergi i skolan

Astma- och Allergiförbundet har tagit fram en guide med frågor och svar, samt hänvisningar till källor och lagtexter.
Barn/ungdom
Astma- och Allergiförbundet - 16 november 2018

Vad gör en allergikonsulent och var finns de?

Det finns ett tiotal allergikonsulenter i Sverige. Läs mer om vilka tjänster och utbildningar de kan erbjuda och hitta kontaktuppgifter här.
Vård
Astma- och Allergiförbundet - 16 november 2018

Youtube-klipp. Graviditet, astma och medicinering

Hur ska du som gravid astmatiker tänka kring medicinering? Se här vad Pär Gyllfors, specialist allergisjukdom, Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans Sjukhus, säger i frågan.
Astma
Karolinska Institutet - 15 november 2018

Upptäckt av ny hämmare som kan stoppa inflammation

I ett tvärvetenskapligt samarbete har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat en läkemedelsmolekyl mot inflammation med ett helt nytt verkningssätt. Genom att hämma ett visst protein minskar signalerna som triggar igång inflammationen. Studien publiceras i Science och är resultatet av ett samarbete med University of Texas Medical Branch, Uppsala universitet och Stockholms universitet. – Vi har utvecklat en ny läkemedelsmolekyl som dämpar inflammation. Den verkar mot ett protein som vi tror är en generell mekanism för hur inflammation sätts igång i kroppens celler, säger professor Thomas Helleday, institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet som lett studien tillsammans med Dr Torkild Visnes och Dr Armando Cázares-Körner. Upptäckten kommer från mångårig forskning i Thomas Helledays forskargrupp kring kroppens sätt att reparera DNA. Bland målen har funnits att bekämpa cancer genom att rikta in sig på skador i cancercellernas DNA. Flera genombrott har redan redovisats, som bland annat lett till en ny behandling mot ärftlig bröst- och äggstockscancer med så kallade PARP-hämmare. Dessa finns tillgängliga sedan ett flertal år. Försök på möss Det var när forskarna utvecklade en molekyl för att hämma det enzym som reparerar syreskador i DNA, som de fann att den förvånande nog också dämpade inflammation. Det visade sig att enzymet OGG1, förutom att reparera DNA, även har till uppgift att trigga inflammationer.  Hämmaren hindrar frisläppandet av inflammatoriska proteiner, som TNF-alfa. I försök på möss med akut lungsjukdom lyckades forskarna dämpa mössens inflammation.  – Detta är en upptäckt som skulle kunna leda till en ny behandling av ett mycket allvarligt tillstånd. Nu går vi vidare för att utveckla våra OGG1-hämmare och undersöka om detta kan leda till nya behandlingar av fler inflammatoriska sjukdomar, i syfte att bota eller lindra sjukdomar som sepsis, KOL och allvarlig astma, säger professor Thomas Helleday. Upptäckten gjordes i samarbete med professor Istvan Boldogh från University of Texas Medical Branch, USA. Den reparationsväg där OGG1 verkar upptäcktes av Tomas Lindahl vid Karolinska Institutet under 1970-talet och ledde till att han tilldelades Nobelpriset i kemi 2015. Samarbete mellan flera universitet Forskningsstudien har gjorts i samarbete mellan bland andra Karolinska Institutet, University of Texas Medical Branch, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Forskningen finansierades av Vinnova, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Svenska Smärtafonden, Torsten Söderbergs Stiftelse, National Institute of Allergic and Infectious Diseases, USA, Fakultet for medisin og helsevitenskap vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), the Central Norway Regional Health Authority, Svanhild och Arne Must’s Fund for Medical Research, Norge. Flera av medförfattarna, inklusive Thomas Helleday, är listade som uppfinnare på en patentansökan i USA avseende OGG1-hämmare. Patentet ägs av Helledaystiftelsen, där Thomas Helleday och medförfattaren och KI-forskaren Ulrika Warpman Berglund sitter i styrelsen samt medverkar i utvecklandet av OGG1-hämmare för klinisk tillämpning. Publikation ”Small-molecule inhibitor of OGG1 suppresses pro-inflammatory gene expression and inflammation” Torkild Visnes, Armando Cázares-Körner, Wenjing Hao, Olov Wallner, Geoffrey Masuyer, Olga Loseva, Oliver Mortusewicz, Elisée Wiita, Antonio Sarno, Aleksandr Manoilov, Juan Astorga-Wells, Ann-Sofie Jemth, Lang Pan, Kumar Sanjiv, Stella Karsten, Camilla Gokturk, Maurice Grube, Evert J. Homan, Bishoy M.F. Hanna, Cynthia B. J. Paulin, Therese Pham, Azita Rasti, Ulrika Warpman Berglund, Catharina von Nicolai, Carlos Benitez-Buelga, Tobias Koolmeister, Dag Ivanic, Petar Iliev, Martin Scobie, Hans E. Krokan, Pawel Baranczewski, Per Artursson, Mikael Altun, Annika Jenmalm Jensen, Christina Kalderén, Xueqing Ba, Roman A. Zubarev, Pål Stenmark, Istvan Boldogh och Thomas Helleday. Science, online 15 november 2018.
Astma
Karolinska Institutet - 15 november 2018

Inget stöd för att ”allergivänliga” hundar minskar risken för barnastma

Att växa upp med flera hundar är kopplat till lägre risk att utveckla astma, särskilt om hundarna är tikar. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Scientific Reports. Däremot fann forskarna ingen koppling mellan ”allergivänliga” hundraser och minskad risk för astma. Tidigare studier har visat ett samband mellan att växa upp med hund och lägre risk för astma i skolåldern, men det har varit okänt hur hundens egenskaper påverkar. I den nya studien har forskarna försökt ta reda på hur egenskaper som kön, ras, antal hundar eller hundens storlek påverkar risken för astma och allergi bland barn med hund i hemmet under det första levnadsåret. – Hundens kön kan påverka mängden allergen som avges, och man vet att okastrerade hanhundar avger mer av ett särskilt allergen än kastrerade hanhundar och tikar. Några hundraser beskrivs dessutom anekdotiskt som hypoallergena eller allergivänliga och anses vara mer lämpliga för personer med allergier, men det finns inga vetenskapliga bevis för detta, säger Tove Fall, universitetslektor vid institutionen för medicinska vetenskaper, molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet som lett studien tillsammans med professor Catarina Almqvist Malmros vid Karolinska Institutet. Kategoriserades efter egenskaper I studien ingick alla barn födda i Sverige från 1 januari 2001 till 31 december 2004 med hund i hushållet under det första levnadsåret, närmare 23 600 barn. Uppgifter ur svenska befolknings- och hälsoregister länkades anonymt till två hundägarregister från Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben. Hundarna kategoriserades efter kön, ras, antal hundar och storlek, liksom om de var av raser som ofta omtalas som hypoallergena. Forskarna studerade sedan sambandet mellan hundens egenskaper och risk för astma- och allergidiagnos eller utskrivna astma- eller allergimediciner vid sex års ålder. I de statistiska analyserna tog man hänsyn till alla kända så kallade störfaktorer som kan tänkas påverka risken att utveckla astma eller allergi, såsom astma och allergi hos föräldrarna, geografisk hemvist och antal syskon. Resultaten visade att förekomsten av astma vid sex års ålder var 5,4 procent. Barn med enbart tikar i hemmet hade 16 procents lägre risk för astma jämfört med barn som vuxit upp med hanhundar. Men att leva med en hanhund ökade inte risken för astma jämfört med att inte ha någon hund alls. Barn med två hundar eller fler hade 21 procents lägre risk för astma än dem som endast hade en hund. Hypoallergena hundar kopplas till ökad allergirisk Barn vars föräldrar hade astma och allergi hade oftare hundraser som beskrivs som hypoallergena jämfört med barn till föräldrar utan astma eller allergi, 11,7 procent mot 7,6 procent. Exponering för dessa raser var förknippad med 27 procents högre risk för allergi men ingen ökad risk för astma. – Troligen kan denna ökade allergirisk förklaras av att det finns en högre ärftlig risk i familjer som väljer att ha ”allergivänliga” hundar, och att dessa hundar faktiskt inte avger mindre allergen än andra, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. – Fynden bör tolkas med försiktighet, då vi inte kan uttala oss om faktiska orsakssamband. Det behövs studier där man även kan se på skillnader över tid, mäta allergiförekomst med biomarkörer och ta hänsyn till mikrofloran, fortsätter hon. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences (SIMSAM), Agria, Forte, Formas, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting (ALF-medel) samt Strategiska forskningsprogrammet i epidemiologi (SFO-epi) vid Karolinska Institutet. Publikation “Dog characteristics and future risk of asthma in children growing up with dogs” Tove Fall, Sara Ekberg, Cecilia Lundholm, Fang Fang och Catarina Almqvist Scientific Reports, online 15 november 2018, doi: 10.1038/s41598-018-35245-2
Astma
Barn/ungdom
Astma- och Allergiförbundet - 15 november 2018

Allergi i praxis

Denna tidning går ut till vårdpersonal i Sverige och Norge. En del av innehållet hittar du här på nätet, mycket intressant forskning och annat.
Vård
Allergia - 14 november 2018

Smakfri tandkräm kan minska munhålebesvär

Personer med munslemhinnebesvär som fått diagnosen oral lichen planus kan istället vara allergiska mot smakämnet karvon som bland annat finns i tandkräm. Det framgår av en studie som genomförts vid Malmö universitet. The post Smakfri tandkräm kan minska munhålebesvär appeared first on Allergia.